Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Sekretessbrytande bestämmelser - Sida 1 av 1

Beskrivningar av flickor som missta?nks fo?r misshandel : En studie av socialtja?nstens yttranden

NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.

Integritetsskyddet vid forskning : - En analys av det rÀttsliga stödet för att lÀmna ut och behandla kÀnsliga personuppgifter vid registerforskning

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

"Inget liv utan musik" : ungdomars tankar om musik pÄ fritiden och i skolan

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

"Vi har barn ihop" : En kvalitativ studie om samverkan mellan skola och socialtjÀnst

Studien syftar till att undersöka former och innehÄll i samverkan över förvaltningsnivÄ, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i VÀstra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgrÀnsas till samverkan inom tvÄ kommuner och baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn de bÄda förvaltningarna. Det Àr för mig ett aktuellt Àmne eftersom vi som blivande lÀrare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjÀlp. Utsatta barn Àr i behov av vuxna och Àr i en beroendestÀllning. Skolan Àr en verksamhet och socialtjÀnsten en annan som kan komma att ingÄ i utsatta barns liv.

Vad kan ett serviceföretag vinna genom inblick i servicemötet? - En fallstudie av interaktionen mellan personalen och kunden i en Lindexbutik

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Utflyttning av aktiebolag : AnstÄnd med betalning av utflyttningsskatt för immateriella tillgÄngar vid ett aktiebolags utflyttning inom EU

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.